| Jan Kuuse | | | Några personliga datad f. 1935, studentexamen 1954, folkskollärarexamen 1958, fil. mag. 1963, fil. lic. 1967, fil. dr. 1970. Docent i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet från 1971 fram till min pensionering. I min docenttjänst har förutom forskning ingått undervisning, seminarieverksamhet och forskarhandledning av ett antal doktorander. Som framgår av nedanstående kronologiska litteraturförteckning har Jan Kuuse publicerat ett antal skrifter om framväxten av det moderna svenska samhället, om jordbrukets mekanisering under det industriella genombrottet, olika sidor av det svenska välfärdssamhällets utveckling, arbetsmarknadens organisering under 1900-talets strukturomvandling, varvsindustrin och dess underleverantörer samt om handelshusen i Göteborg. Dessutom har han publicerat företagsmonografier om L M Ericsson, Sockerbolaget, Felix, Billingsfors pappersbruk, Skandia samt om Göteborgsföretagen Assuransföreningen, handelshuset Ekman och det familjeägda Färdig Betong:. Skrifter utgivna av trycket (artiklar och mindre skrifter ej medtagna) Varaktiga konsumtionsvarors spridning 1910-1965. (1969). Inkomst- och förmögenhetsbildning. En undersökning av vissa yrkesgrupper 1924-1959. (doktorsavhandling) (1970). Från redskap till maskiner. Mekaniseringsspridning och kommersialisering inom svensktjordbruk 1860-1910. (1970). Interaction between Agriculture and Industry. Case studies of farm mechanisation and industrialisation in Sweden and the United States 1830-1930. (1974). L M Ericsson l00 år. Pionjärtid-kamp om koncessionerkris l876-1932. (1976) (tillsammans med två forskarkolleger). Sockerbolaget - Cardo 1907-1982. (1982). The Swedish Sugar Company - Cardo 1907-1982. Swedish Sugar in an International Perspective. (1983). Varven och underleverantörerna. Förändringar i fartygsbyggandets industriella länkeffekter. (1983). Felix1939-1984. En livsmedelsindustri under olika ägare. (1984). Strukturomvandlingen och arbetsmarknadens organisering. SAF och dess motparter i en förändrad värld. (1986). Billingsfors. Ett dalsländskt bruk under 250 år l738-1988. (1988). Ekman - ett handelshus 1802 - 1996. (1996). Sjöfart och sjöförsäkring under 125 år. Assuransföreningen 1872-1997. (1997) (tillsammans med en forskarkollega). Den osynliga länken. Handelshusen i Göteborg under l900-talet. (1999). Ett sekel med Skandia. (2000) (tillsammans med en forskarkollega). Martin Thomas - entreprenör i betong. (2003). | | | | | | Bengt Dahlin | | | Provinsialläkare, Distriktsläkare, Medicine hedersdoktor. Provinsialläkare i Gråbo provinsialläkardistrikt 1962 1969. Distriktsläkare Lerums läkardistrikt 1970 1995. Utvecklingsarbete och publikationer: Deltog i ett antal Spriprojekt (Spri Sjukvårdens planeringsinstitut, lades ner 2000) med resulterande Spri-publikationer som:"Löpande vårdplanering" (3/1977) genomfört i Lerum. Under början av 80-talet kom rapporter om "Basdata om kontakter i primärvården" nr 142/1983 med en "Kontaktorsaksklassifikation", egentligen alltför långt före möjligt genomförande. "Problemorienterad journal " nr 210/1986 (en uppföljning av Christer Gunnarssons propåer i detta ämne). Den första uppsatsen om datorstöd i vården, "En dator köps till en vårdcentral" , ett projektarbete i en kurs på Chalmers om Datorer och samhälle 1984, fick fackligt erkännande genom 5000:- i pris av SKTF! Därefter följde en lång rad publikationer om datorjournal bl. a. Under projektet med datorstödd vårdadministration i Gråbo i mitten på 1980-talet. Den sista Sprirapporten (nr 493 december 1999) handlar om att i XML-format långtidslagra elektronisk vårdinformation). Spri har varit Dahlins gemensam nämnare för utveckling inom MI, som nämnts ovan. Den medicinska journalen blev "specialiteten". I "MI-boken" - ett kapitel om Datorjournal. Läkarförbundets "AGDA". Deltog i SIS/HSS -standardisering av elektroniskt lagrad patientinformation (datorjournal). Engagerades i Ämneskonferenser i Medicinsk informatik 1992 94 för att stimulera till en nationell utbildningsinsats i MI. Startade en FoU-enhet i Lerum 1987. I det sammanhanget publicerades ett antal FoU-orojekt. Deltog i bildandet av FoU-centrum i Borås i början av 1990-talet och utvecklingen av FoU i Västsverige (LKF). Utbildningsinsatser: Började 1978 med utveckling av modeller för efterutbildning av distriktsläkare. Fortsatte med Allmänläkarkurser, AT-utbildning. Kontakter och samarbete med Allmänmedicin i Göteborg och Calle Bengtsson från första dagen institutionen tillkom 1984. Redan dessförinnan många kontakter med Dalbys utvecklingsvårdcentral, Lunds och Uppsalas allmänmedicinprofessorer (Bengt Schersten och Gösta Tibblin) som var de första allmänmedicin professurerna i Sverige, Göteborgs blev den tredje. Blev medicine hedersdoktor vid Göteborgs universitet hösten år 2000. | | | Åter till intruktionssidan | | | |