Det viktigaste resultatet av projektet var den kunskap det gav landstinget och möjligheten att använda kunskaperna vid en fortsatt datorisering förutsatt att kunskapen tillvaratogs på rätt sätt. Gjorde man det? D.v.s. Hur gick det sedan.
Gråboförsöket – Operationen lyckades men patienten dog
Resultatet från försöksverksamheten i Gråbo var ur projektets perspektiv mycket lovande men tyvärr blev erfarenheterna av hur de omgivande centrala instanserna och leverantörerna tillvaratog och förvaltade erfarenheterna mindre goda. Se delrapport 4 av Datorstödd vårdinformation vid Gråbo vårdcentral: ADB i primärvården – rekommendationer 1989.
Helt klart var det inte realistiskt för en basenhet att ensamt driva en utvecklingsprocess av Gråbos karaktär eller att långsiktigt upprätthålla och vidareutveckla ett system med önskad ambitionsnivå utan fortsatt stöd från landstingsledningen. Swede*Star i Gråbo avvecklades samtidigt som landstinget i Älvsborg beslutade att satsa på ett då mycket enklare system – ProfDoc. Tyvärr visade det sig att det inte gick att konvertera Gråbos databas till det nya systemet, som inte var uppbyggt på begrepp och termer. Den enkla databasen var i det skedet ett ÓOrd- och textbehandlingssystemÓ tillbyggt med en laboratoriemodul. Gråbo blev i princip av med journalinformation för 5 års drift, vilket var olyckligt och sannolikt inte ens lagligt.
När ProfDoc infördes i Älvsborg i början på 1990-talet var målet som redan satts 1884 att. ÓDet man dokumenterar skall bara behövas skrivas ner en gång och kunna läsas var som helst där det behövs för patientens bästaÓ. Och det inom två år. När Lerum fick ProfDoc i mitten av 1990-talet var målet inte nått. År 2006 har man samma mål på riksplanet, som man vill utreda igen. Man vill samordna alla de system som fanns på marknaden.
Fritt ur en artikel i Dagens medicin/Computer Sweden i mars 2006.
ÓE-journaler klarar inte ställda krav. 15 e-journalsystem slåss om andelarna på den svenska marknaden. De stora aktörerna är Cambio Cosmic, Siemens Melior, Siemens Soarian och Profdoc Journal III. Vilket system som blir framtidens vinnare på e-journalområdet är oklart, men det kommer att bli de som bäst klarar de krav som växer fram för den antionella samordningen. Cambio Cosmic ansågs vara ett modernt , heltäckande journalsystem, som valts av ett flertal landsting. Siemens Melior utvecklades i Göteborg var ett tag det vanligaste systemet på svenska sjukhus. Siemens satsar på sin internationella plattform Sorian, som framtidens vårdsystem. Profdoc Journal II fanns i 21 län på omkring 1300 mottagningar. Det ansågs förlegat.Ó
Några andra journalsystem av de femton: Medidoc, som i dec 2005 gick samman med Profdoc, används i primärvården på 670 mottagningar. Tietoenator Swedestar, en utveckling av ÓgråbosystemetÓ, var relativt vanligt på mindre sjukhus och vårdcentraler. VAs ett heltäckande journalsystem används på bred front i Norrbotten.
Rolf Nikula (som var med och utvecklade Swede*Star) i samma tidskriftsartikel 2006.
Ó Processtöd en nyckel – och en utmaning — Framtidens e-journalsystem och kravspecifikation präglas av kommunikation, öppenhet och modularitet, även om några bestämda standarder ännu inte finns att följa. En andra viktig förestående förändring rör processtöd.Ó
Remiss och svar – ett IT-projekt vid Lerums vårdcentral – Projekt ROS
Utveckingsprojektet, som genomfördes1996 - 1998 i samverkan mellan vårdcentralen i Lerum och röntgenkliniken i Alingsås, gick ut på att elektroniskt kunna sända remiss och svar mellan enheterna. Projektet nådde sitt mål att elektroniskt sända röntgenremissen och röntgenutlåtandet mellan primärvårdens journaldatorprogram Profdoc Journal II och Alingsås röntgenklinikens program Adapt-Röntgen. Man vann med detta
Snabbare omhändertagande av patienter vid akuta besök på röntgenkliniken
Minimering av överföringsfel
Kontrollsystem att remiss och utlåtande nått adressaten
Kompetenshöjning av personal
Gunni Andersson, IT handledare om ProfDoc
I Vårdsidor nr 5, 2001 klipper vi, Ulla Wessman var reporter:
Läkarsekreteraren på 1990-talet
Ur Vårdsidorna (nr 3, 1999) klipper vi också en beskrivning av läkarsekreterarrollen på 90-talet. Vi har tidigare konstaterat att efter datoriseringen av Gråbo vårdcentral i mitten av 1980-talet så blev läkarsekreterare en mycket viktig personalkategori och dess status höjdes betydligt.
Ewalena Sternfeldt, ordförande i Sveriges Läkarsekreterarförbund, intervjuades om yrkesrollen i Vårdsidor nr 3, 1999 av Ulla Wessman, Lerum.
ÓDet är brist på läkarsekreterare. Datorns intåg ersatte dem inte. Men arbetsuppgifterna och arbetsmiljön har under hela 90-talet förändrats.
Införandet av datorjournaler i sjukvården skulle medförda effektivisering inom sjukvården och läkarsekreterarna skulle man nog kunna ta bort. Den prognosen har visat sig vara helt felaktig.
Grundutbildningar lades ned på löpande band över landet och endast ett tiotal blev kvar. Nu poppar de upp på nytt med olika kvalitet som följd.
Datorjournalen har krävt ännu större insatser av läkarsekreterarna, som oftast blivit administratörer av datasystemen.
En stor del av arbetsuppgifterna innebär uppdatering och arbete med systemet kontinuerligt.
Insatser behövs dagligen av systemadministratörer för att personalen hela tiden har problem med sina datorer eller skrivare.
Läkarsekreterare vidareutbildar sig
Ewalena Sternfeldt, som är förbundsordförande i Sveriges Läkarsekreterarförbund och expeditionsföreståndare på Fristad vårdcentral, tycker att det enda rätta för läkarsekreterare är att vidareutbilda sig.
- Läs medicinsk informatik, kalkylprogram, datasäkerhet, utrednings metodik, projektplanering, systemutveckling och medicinsk statistik, uppmanar hon.
Visa alltid upp kursintyg och andra betyg för chefen, personalchefen och facket.
- Vi ska lyfta fram den långa yrkes erfarenhet som läkarsekreterare har (40- och 50-talister), varje dag är ett lärande i sig. Vi är de enda som ser precis hur varje läkare arbetar, in- hämtandet av anamnes, undersökning, bedömning och vilka åtgärder den leder till.
- Varje journal är ett lärande, ja, ingen bok i världen kan ersätta detta, säger Ewalena.
Läkarsekreterarna måste marknadsföra sig mycket bättre
I dessa besparingstider, när all personal går på knäna, är det svårt att peka ut någon speciell yrkesgrupp som ska få mer uppskattning än någon annan.
Men Ewalenas önskan är att med arbetare och fackförbund ska få upp ögonen för den nya läkarsekreteraren.
- Vi är inte längre någon grå massa som ska ha samma lön, vi är individer som utvecklas olika och det måste chefer och facket se. Vi måste bli mycket bättre på att tala om vad vi är bra på och vad vi har för inriktning för vårt framtida arbete.
Några av arbetsuppgifterna
Här är några exempel på arbetsuppgifter som läkarsekreteraren ar expert på:
– Att vara specialist på dokumentationen och att utveckla dokumentationsdelen i datorn
– Att ha kunskaper i statistik och kunna ta fram uppgifter ur datorjournalen som underlag för beslut
– Att undervisa övrig personal i skrivteknik och regler kring vad som är offentligt och inte, hur fax och e-post skall behandlas.
– Att bevara svenska språket som håller på att fullständigt rasa samman i e-posthanteringen. Tyvärr visar det sig också att våra arbetskamrater som skriver i datorjournalerna, inte alltid har intresse för språkets riktighet, vilket blir en tråkig dokumentation över tidens okunskap.
– Ta initiativ till modern skötsel av pappersarkivet, mikrofilmning m. m.
Ny titel på 2000-talet?
- Om jag ser en bit in i 2000-talet, kan jag inte tänka mig att någon kan kalla sig läkarsekreterare med den teknik som vi har och kommer att få, säger Ewalena när hon funderar på yrkes rollen i framtiden.
- Vi är definitivt inte läkarens sekreterare, utan har självständiga arbetsuppgifter som vi ansvarar för.
- Vi går inte i ledband och gör vad någon annan säger till oss, utan utvecklar egna arbetsuppgifter utifrån kunskaper och erfarenheter. Det leder till utbrytning från en homogen grupp till individer som behöver en annan yrkestitel, beroende på vad man gör.
- Själv har jag i många år föreslagit informatikadministratör. Namnet stupar på att det är för långt. Annars är det precis vad vi kommer att göra nämligen att administrera informatiken - som är insamlandet av information som finns överallt i vårt dagliga arbete inom sjukvården.Ó
Ett datapolitiskt handlingsprogram för Sveriges läkarförbund. 1986 – 1991.
Med anledning av informationssystemens utveckling i Lerum/Gråbo och fackligt engagemang kom Bengt Dahlin att ingå i en ArbetsGrupp för Data politiska frågor (AGDA) inom Sveriges Läkarförbund. Sveriges läkarförbund var positivt inställd till användningen av ADB-teknik inom hälso- och sjukvården i den mån den har gynnsamma effekter för vårdarbetet. För läkaren är relationen till patienten det centrala. Därför beskrev programmet de för läkarförbundet viktigaste aspekterna; etik-. Integritets- och sekretessfrågorna. Läkarförbundet avvisade centrala datorsystem och förordade, mot bakgrund av sin grundinställning, användning av basenhetsbaserade datorer.
Angående datorns roll för utvärdering noterades att hela vårdsektorn behöver tillgång till data av hög kvalitet för planering. För att statistiken skall bli användbar måste den byggas upp från grunden så att vårdcentralen och kliniken först får sina behov av uppföljning tillgodosedda. En sådan detaljerad insamling kan aldrig läggas utanför det dagliga hanterandet av information i vården. Det är här som datorn och på sikt datorjournalen kommer in. Utan dessa redskap kan vi inte få den noggranna och effektiva redovisning av problem, beslut och åtgärder som krävs.
ÓAllt vanligare blir en integrering av datafångsten i samband med journalinskriften. Det är viktigt att läkaren ställer höga krav på datorsystemets databas. Datorinformationen skall vara organiserad på ett ordnat sätt så att man lätt kan komma åt önskad del av informationen. Databasen måste uppfylla de krav som ställs för kvalitetshöjande och ekonomistyrande arbete inom hälso- och sjukvården. En effektiv medicinsk registrering bör liksom datorjournalen bygga på begrepp/sökord enligt erkända klassifikationer för att kunna användas för medicinsk utvärdering av verksamheten. Samtidigt måste en datorjournals databas effektivt kunna lagra den i sammanhanget sekundära journaltexten så att även den är lätt och snabbt sökbar. Datorjournalens innehåll skall också kunna presenteras och vara sökbar på många olika sätt – källorienterad, problemorienterad, i form av flödesschemata etc.Ó
Användningen av datorstöd får inte innebära att läkaren tvingas till en tidsödande dialog med datorn för att erhålla den önskade informationen. Arbetsplatsens utformning får inte heller medföra störningar i patient-läkarrelationen.
1990-talet – ett genomförande decennium
I början av 1990-talet spreds ett flertal olika vårdinformativa system i riket. De flesta var uppbyggda kring befintliga ord- och textbehandlingssystem och administrativa system som användes i vården. I Älvsborg valde man ett av dessa ÓProfDocÓ som snabbt implementerades vid praktiskt taget samtliga vårdcentraler i landstinget. Liknande utbyggnad men med många andra system gjordes i riket. I mitten av 1990-talet var mer än hälften av rikets vårdcentraler ÓdatoriseradeÓ. Problem som snart visade sig var att systemen sällan var anpassade för utvärdering av verksamheten, Kvalitetssäkring. För sådan fick man göra särskilda registreringar bl.a. för rapportering till centrala register. Ett annat stort problem blev att datorsystemen inte kunde kommunicera med varann. Patientdata kunde inte överföras mellan enheter.
Sjukhusen låg efter när det gällde datorjournaler. I slutet av 1990-talet var endast 25 % av sjukhusens kliniker i landet datorstödda patientjournalsystem. I Älvsborg testade man ÓMeliorÓ som utvecklats i Göteborg tillsammans med Siemens. I Göteborg spreds det till 40 slutenvårdsenheter. Det vidareutvecklades fortlöpande. Det infördes vid en klinik i Borås och en i Skene 1998. Vid tillfället fanns i Skenes kirurgmottagning sex datorer med sex olika Meliorversioner, vilket visar problemen i sammanhanget. Sjukhusdatoriseringen skulle visa sig bli en utdragen process, många läkare var avvaktande, politikerna började vackla när det kom till finansieringen. Man prioriterade utrustning framför datoriseringsprocessen på de lokala enheterna.
IT- inför 2000-talet
Ett par rapporter visade mot framtiden dels IT-kommissionens 5/97 ÓSverige inför epokskifteÓ, dels Landstingsförbundets IT-råd samma år ÓIT-samverkan för bättre sjukvårdÓ.
Den förstnämnda rapportens slutsatser: på tröskeln till nästa århundrade står Sverige inför nya utmaningar innefattade bl.a. .
– att göra övergången till kunskapssamhället till en nationell angelägenhet och göra alla delaktiga i epokskiftet
– att med hjälp av informationssteknik – IT – öka alla medborgares möjligheter till meningsfullt arbete och bättre liv
– att förändra och effektivisera den gemensamma sektorn med hjälp av IT så att resurser kan frigöras för att förbättra den mänskliga omvårdnaden och omsorgen
– att verka för att alla aktörer på marknaden, oavsett storlek och verksamhet, snabbt tar till sig den teknik som ger förutsättning för ökande konkurrenskraft
– att stödja den framväxande IT-branschen med anknytning till Internet, som skapar jobb och ny tillväxtsektor.
I Landstingsförbundets rapport påvisas att
IT gör det möjligt att övervinna geografiska avstånd, d.v.s. minskar behovet av fysiska förflyttningar för patienter och vårdgivare.
Patienter slipper att upprepa sin sjukhistoria och ta om prover som redan tagits av annan vårdgivare
Sjukvårdspersonalen och dess ledning kan planera och följa upp verksamheten på ett betydligt bättre sätt.
Man konstaterar dock att Hälso- och sjukvården har förhållit sig relativt passiv på IT-området och att i hög grad låtit leverantörerna svara för utvecklingen av IT-lösningar. Detta har gett en IT-marknad i obalans, som kräver samverkan och samfällt agerande. Man ser fram mot en gemensam infrastruktur för IT-stödet dels tekniskt och dels för den information, som registreras, används och kommuniceras.
Bilder som kan sammanfatta framtida krav.
(ur Landstingsförbundets skrift ÓIT-samverkan för bättre sjukvård)
till politiker mm