Det svenska apoteksväsendet
Fram till 1971 var de svenska apoteken privatägda. Verksamheten byggde på en stark statlig reglering och apotekscheferna utsågs av Kungl. Maj:t (Medicinalstyrelsen) för att garantera att verksamheten bedrevs med hög kvalitet och säkerhet. Finansieringen byggde på grundlån hos Apotekarkårens kreditkassa samt banklån. Man använde sig av ett avgiftssystem som medförde utjämning av apoteksinnehavarnas inkomster och möjliggjorde inrättandet av apotek i glesbygd där lönsamheten var svag. Man betalade allmänna avgifter för gemensamma funktioner som information, statistik och ex tempore-framställning av läkemedel.
För de gemensamma funktionerna fanns vid Apotekarsocieteten ett kansli samt informationsavdelning, kameralavdelning, personalavdelning, planeringsavdelning, sjukhusfarmacevtisk avdelning, produktions-, ekonomi- och marknadsavdelning och forsknings- och kontrollavdelning.
Det svenska apoteksväsendet efter 1971
I och med bildandet av Apoteksbolaget AB 1971 (från 1997-12-17 namnändrat till Apoteket AB) övertog bolaget apoteken och merparten av funktionerna som den tidigare Apotekarsocieteten haft. Bolaget fick i avtal med svenska staten ensamrätt att bedriva detaljhandel med läkemedel till allmänheten. De tidigare apoteksinnehavarna fick ekonomisk ersättning för sina apotek och många kom att fortsätta som apotekschefer i den nya organisationen. I och med att bolaget tog över ansvaret för apoteken samt funktionerna vid Apotekarsocietetens kansli förenklades lagstiftningen. Kvalitetssäkringen kom att bygga på dels egeninspektion, dels Läkemedelsverkets tillsyn. Bolaget fick ansvaret för utseendet av apotekschefer samt prissättningen av läkemedel, något som Socialstyrelsen tidigare skött genomförhandlingar med industrin. Den sistnämnda uppgiften överfördes senare till Riksförsäkringsverket och ligger nu på Läkemedelsförmånsnämnden. Viktigt var och är att Apoteket AB inte är försäljningsdrivande när det gäller läkemedel. Tvärtom strävar man efter att förmedla kunskap om hur enklare hälsoproblem kan åtgärdas utan läkemedel. Viktigt är således att Apoteket har ett ansvar att förmedla kunskaper om egenvård, friskvård och förebyggande insatser.
Apoteken i närsjukvården
Apoteket Granen i Lerum inrättades 1948. Lokal inrättades i ett hus intill provinsialläkarmottagningen strax norr om Lerums järnvägsstation. Dess förste innehavare var Folke Schmeling. Han efterträddes av Birger Krantz 1954. Samtidigt som Brobackens vårdcentral flyttade in i Hälsohuset i Lerum flyttade apoteket över dit i bottenvåningen mot Brobacken. 1980 tog Gunnel Anderberg över apoteket som 1985 flyttade till den nya vårdcentralen vid Göteborgsvägen.
I närsjukvården är apoteket en viktig länk. På många platser i Mittenälvsborg samlokaliserades apotek och vårdcentral. Vid Lerums kommuns tre vårdcentraler inrättades apotek som en viktig närservice för den lokala befolkningen. Apoteken kom att bli viktiga hälsoinformatörer. Personal fick allt större kunskap och ansvar att informera patienterna om användningen av medicinerna som utskrivits av läkare eller som köpts för egenvård. Samarbete i olika förändrings- och utvecklingsprojekt förekom också. Så i Lerum kring en egenvårdsbroschyr, i Gråbo kring datorstödd information med överföring av recept elektroniskt från läkarmottagningen till apoteket och med sjukhemmet för dosdispensering av läkemedel (se dessa projektbeskrivningar).
Apotekens uppgifter
De svenska apoteken, apotekens huvudkontor och tillverkningsenheter ansvarar för en rad arbetsuppgifter som inte ingår i arbetsuppgifterna för apotek utanför Sveriges gränser. Uppgifterna utgör ett viktigt stöd för såväl myndigheters om hälso- och sjukvårdens samt äldreomsorgens verksamhet ner på individnivå. De är följande:
a. Ansvar för läkemedelsstatistiken som utgör ett viktigt instrument i kvalitetssäkerheten av läkemedelsanvändningen.
b. Den individbaserade receptregistreringen som idag finns för ett urval i Jämtland och som är på väg att introduceras i hela Sverige. Den möjliggör uppföljning av hur läkemedlen används, deras nytta, risker och kostnadseffektivitet.
c. Uppföljningen av läkemedelsprofiler som för den enskilde konsumenten är viktig för säker läkemedelsanvändning.
d. Extempore- tillverkningen av läkemedel
Följande punkter var speciellt viktiga i samverkan mellan primärvården och apoteket:
e. Dosdispensering av läkemedel för att underlätta korrekt läkemedelsanvändning.
f. Läkemedelsgenomgångar i de särskilda boendena samt hemsjukvården i syfte att förebygga såväl över- som underbehandling och behandling med olämpliga läkemedelskombinationer.
g. Spridning av Socialstyrelsens, Folkhälsoinstitutets m.fl. myndigheters och organisationers information till allmänheten i frågor som gäller hälso- och sjukvård samt läkemedel.
i. Satsning på egenvård som alternativ till läkemedelsbehandling.
ii. Uppgiften att inte vara försäljningsdrivande när det gäller läkemedel.
iii. Ansvar för en betydande andel av hjälpmedelsarsenalen.
h. Ansvar för producentobunden läkemedelsinformation.
När det gäller egenvårdsmedel och andra hälsovårdsprodukter skall Apoteket AB konkurrera på lika villkor med annan handel. Apoteket AB har genom sina insatser lyckats sänka priserna på varor som tandborstar och sanitetsbindor något som haft effekt på hela marknaden. Apoteket AB har också ett ansvar för att förmedla producentobunden information om läkemedel både till hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten. Genom prisjämförelser mellan jämförbara produkter har allmänheten fått möjlighet att välja den mest prisvärda produkten.
Skäl som anförs för att värna om det svenska apoteksmonopolet
De svenska apoteken, apotekens huvudkontor och tillverkningsenheter ansvarar för en rad arbetsuppgifter som inte ingår i arbetsuppgifterna för apotek utanför Sveriges gränser. Uppgifterna utgör ett viktigt stöd för såväl myndigheters om hälso- och sjukvårdens samt äldreomsorgens verksamhet ner på individnivå.
Man kan genom resultaten av olika opinionsundersökningar konstatera att apoteken toppar listan över samhällsinstitutioner som allmänheten är nöjd med. Man kan konstatera att apoteken genom sin information till allmänheten söker skapa respekt för dagens läkemedel, vilka vid användning kan medföra både nytta och risker. Man ser också att Apoteket AB, trots de besparingskrav det åläggs, söker sörja för en bra läkemedelstillgång i alla landets delar. Man kan inte se några fördelar med en avmonopolisering. Däremot ser man allvarliga nackdelar genom att privatägda apotek sannolikt inte kan ta över många av de uppgifter som nu åligger Apoteket AB. I ett sådant läge måste tillstånd att driva apotek kombineras med bindande avtal/licens att ansvara för dessa uppgifter och en central organisation skapas som ansvarar för de uppgifter som inte kan läggas på enskilda apotek.
Apoteket Strutsen i Göteborg blev Kronans droghandel
Det hela började 1718. Apotekare Luth, innehavare av Apoteket Strutsen, fick i uppdrag att balsamera Karl XII:s kropp. Betalningen uteblev – det var ju ett hedersuppdrag – men i gengäld förärades han titeln ÓKunglig HovapotekareÓ och fick dessutom rätten till namnet Apoteket Kronan. 1814 började företaget importera och handla med droger och medicinalier, och hundratalet år senare, i januari 1907, bröt Gustaf Bernström loss den del som sysslade med läkemedelsdistribution. Han grundade Kronans Droghandel, KD som blev en viktig distributör av läkemedel i Sverige.
Ur årsredovisning 1999:
Branschen har i alla tider varit föremål för politiskt intresse och har ständigt ifrågasatts; sedan 1930-talet har den svenska läkemedelsförsörjningen i princip varit under konstant utredning. Dessa 70 år av turbulens har resulterat i en värdefull förändringsberedskap inom företaget, och det är en del av förklaringen till att KD har kunnat utvecklas från ett litet familjeföretag till en av Europas modernaste och effektivaste läkemedelsdistributörer. Kronans Droghandel hade fått sin nuvarande form.
Idag är det ett heltäckande logistikföretag, och man arbetar uteslutande på den nordiska hälso- och sjukvårdsmarknaden. Rent konkret innebär det att man ser till att hälso- och sjukvården i Norden snabbt, enkelt och säkert får tillgång till läkemedel, vacciner, bindor, kompresser, kanyler och annat som behövs för effektiv vård. Till funktionen kan företaget beskrivas som en ÓlogistikväxelÓ; man är en oberoende tredje part, en länk mellan tillverkning och konsumtion, och huvuduppgiften är att förmedla information, varor och pengar mellan uppdragsgivarna och deras kunder. Koncernens omsättning uppgick 1999 till cirka 10,5 miljarder kronor. Man kan således konstatera att expansionen fortsatt; under den senaste femårsperioden mer än fördubblades omsättningen.
Egenvårdsprojektet
Det var naturligt att Lerums apotek med dess chef Gunnel Anderberg och primärvården i Lerum tillsammans utformade och bekostade egenvårdsbroschyren ÓSköt om digÓ.
I broschyren kunde man finna telefonnummer till Din vårdcentral i Mittenälvsborg och till Jourcentralen samt hänvisningar till alla de upplysningsskrifter som apoteken kunde ge dig gratis. Dessutom kunde man få egenvårdsråd för många upplevda problem.
Ur innehållsförteckningen:
Olika delar av innehållet kom att regelbundet publiceras i lokalpressen med kommentarer av distriktsläkare och möjligheter för läsarna att ställa frågor.
Datarecept på Gråbo vårdcentral 1985.
I journaldatorförsöket vid Gråbo vårdcentral 1984 – 1990 utvecklades tillsammans med apoteket i Lerum/Gråbo och Apoteksbolaget en läkemedelsmodul. Läkarexpeditionernas bildskärmsterminaler anslöts till skrivare på Gråbo vårdcentrals apotek.
Vid receptutskrivning började läkaren med att välja en patient i journaldatabasen. En läkemedelslista presenterades, om patienten tidigare fått mediciner utskrivna. Ur den kunde man sedan välja att förnya ett eller flera läkemedel. Om läkaren skulle skriva ut en ny medicin fanns många hjälpfunktioner inlagda i systemet: Synonymregister, Diagnos/preparatregister, Standardförskrivning, Apotekets lokala register, Landstingets läkemedelslista, Anvisningar. Själva receptet, som ett pappersrecept, fylldes i med hjälp av en bildskärmsdialog enligt i stort sett samma ordningsföljd som en vanlig receptblankett. Dialogen avslutades med en bekräftelse av vilka preparat som förskrivits och en fråga om man ville ha receptet utskrivet på plats eller på apoteket. Förskrivningen signerades med ett personligt lösenord.
Svensk farmacevtisk tidskrift 1987 – se referenser:
ÓSammanfattningsvis kan sägas att Swede*Star läkemedelsmodul har visat sig användbar på en vårdcentral. För att erhålla rationaliseringsvinster fordras dock kommunikation mellan de båda systemen Swede*Star och ATS. Apoteket måste kunna ta in receptet direkt i ATC-systemet utan att behöva göra egen manuell registrering och läkaren bör få bekräftelse på att receptet kommit fram till apoteket.
För apoteket bör det i framtiden också finnas möjlighet att kommunicera med vårdcentralens dator. Uppdatering av systemen som varje månad görs både på apotek och vårdcentral bör i så fall kunna samordnas. Apoteket skulle då också kunna delta i vårdcentralernas meddelandesystem.Ó
Förhoppningsvis hade man användning av erfarenheterna i Gråboförsöket när Apoteksbolaget vidareutvecklade läkemedelshantering via datorstöd. Det tog mer än 10 år till innan det var vanligt med överförande av recept från vårdcentral till apotek.
Primärvårdsjouren