Datorjournal vid Gråbo vårdcentral

Förarbeten till Gråboförsöket

Arbetet med försöksverksamhet med datorstödd vårdinformation vid Gråbo vårdcentral startade 1984. Det bakomliggande utredningsarbetet kunde dock spåras tio år bakåt i tiden.
Redan 1975 antog Älvsborgs läns landsting en ADB-plan. Vid Vänersborgs lasaretts kvinnoklinik gjordes 1976 ett första försök att utveckla ett datorstött vårdadministrativt informationssystem. Med utvärderingsresultat från detta försök beslöt landstingsmötet 1980 att fortsätta utvecklingsarbetet. Fyra förstudier gjordes inom områdena ekonomi, medicinsk service, länssjukvård och primärvård. En av dessa var PRIMPAS – primärvårdens patientadministrativa system 1977. Det blev primärvårdens förstudie för införande av datorstödda vårdadministrativa rutiner. I förstudien utvecklades principerna för vilka funktioner som borde datoriseras men även verksamhetsorienterade mål för ett patientadministrativt system.
Delar av landstingets ledning, utrednings- och ADB-personal var vid den här tiden fortfarande färgade av ett centraliserat tänkande. Man såg stora fördelar i en central utveckling och drift. Systemutvecklingsarbetet präglades av SIS/RAS-modellen (Svenska standardiseringskommissionens riktlinjer för administrativ systemutveckling). Andra grupper hade tagit del av nya tankar för en mer decentraliserad/lokal användning av mindre och effektivare datorer samt det viktiga att låta användarna påverka utformningen av systemen. I detta skede avstannade beslutsprocessen p.g.a. oenighet om hur man skulle gå vidare. Detta trots att landstingsmötet avsatt 6 miljoner för vidareutveckling av ett vårdadministrativt system.

PRIMPAS – primärvårdens administrativa system

Syftet med denna förstudie, som gjordes av Leif Bäckman, var att bedöma behovet av utvecklingsinsatser på det patientadministrativa området inom primärvården i Älvsborgslandstinget. Metoden var en noggrann kartläggning av rutinerna vid Gråbo vårdcentral med AU-metod samt enkät och intervjustudier.
Rapporten beskrev och värderade primärvårdens patientadministrativa funktioner omkring 1977. En god grund ansågs det vård- och resursplaneringssystem, som utvecklats i Lerum, vara då stora delar då användes vid de flesta vårdcentralerna i länet. Riktlinjerna som angavs kom att ligga till grund för Gråboförsöket. De behov som bl.a. beskrevs var:

– Anpassning av dåvarande journal till primärvårdens arbetssätt med inriktning mot en problemorienterad journal.
– Utveckling av klassifikationssystem för data som behövdes för verksamhetsbeskrivning och uppföljning.
– Utveckling för rutiner för registrering, bearbetning och lagring av dessa data.
– Utveckling av rutiner som gav tillgång till uppgifter om den del av individens/befolkningens vårdutnyttjande som ej administreras via den egna enheten.
– Behov av former för registrering och central rapportering av variabler i termer för vårdutnyttjande
– Utveckling av rutiner för uppföljning av läkemedelsförskrivning på individnivå.

Sammanfattningsvis kom man fram till att många av problemområdena med sannolikhet skulle kunna hanteras av en datorstödd vårdadministration och att den gemensamma nämnaren för problemlösningarna fanns i datorjournalen.

Gråbo vårdcentral fick uppdraget att testa datorstöd

Försommaren 1983 ombildades ledningsgruppen för ADB-planeringen i landstinget och en mindre arbetsgrupp fick i uppgift att ta fram förslag till försöksverksamhet vid två basenheter. En av arbetsgruppens deltagare var Leif Bäckman, som varit utredare i PRIMPAS – se ovan – och senare fick en nyckelroll i Gråboförsöket. Tiden hade verkat för en decentraliserad lösning. Studieresor, seminarier, externa kontakter med andra landsting bidrog också till att en ny strategi växte fram. Stora totalgrepp skulle undvikas. Flexibilitet och lokal påverkan blev nyckelord.
Uppdraget att testa datorstödda vårdadministrativa rutiner mot de mål landstinget satt upp för verksamheten gavs till Gråbo vårdcentral. Den andra av de två beslutade försöksenheterna hoppade av innan försöket startade. En av orsakerna till att uppdraget gavs Gråbo vårdcentral var att ända sedan början av 1970-talet hade vårdcentralchefen (Bengt Dahlin) bedrivit utvecklingsarbete inom organisations- och informationsområdet.
Tillsammans med Spri hade man utvecklat och infört vårdadministrativa rutiner som avrapporterats i Spri-rapporterna

– Löpande vårdplanering ”Lerumsmodellen”, 1977
– Basdata om kontakter i primärvården, 1983
– Problemorienterad medicinsk registrering, 1986

Vårdcentralen i Gråbo var väl fungerande med effektiv administration. Personalen hade deltagit i ett flertal utvecklingsarbeten som givit dem kunskaper i förändringsarbete och ökat självkänslan hos dem. Frågeställningen som skulle belysas var: Var datorn ett verktyg som kunde ge högre effektivitet i arbetet?

Projektets syfte

Försöksverksamheten hade som huvudsyfte att öka kunskaperna om hur datorn kunde utnyttjas i det dagliga vårdarbetet på en basenhet. Det var främst möjligheten att genom effektivare utnyttjande av informationen förbättra service och vårdkvalitet samt möjligheten att förenkla informationshanteringen som skulle undersökas.
Under projekttiden skulle basenhetssystem utvecklas och tas i drift samt utvärderas mot målen.

– Ökad patientservice
– Ökad vårdkvalitet
– Förbättrad verksamhetsuppföljning och planering
– Förbättrad sekretess
– God arbetsmiljö
– Minskade administrativa kostnader, d.v.s. frigörande av resurser för vårdarbetet

Projektets utvecklingsfilosofi

Det bakomliggande synsätt som ledde fram till Gråboprojektet och som skulle verifieras eller förkastas i tillämpliga delar innebar att:

– Information är en viktig resurs i vårdproduktionen
– Kostnaden för vårdinformationsförsörjningen i vården var stor – cirka 30% av driftskostnaden.
– En god informationsförsörjning (relevant, säker och lätt tillgänglig) har stor betydelse för vårdkvaliteten och vårdeffektiviteten. Den viktigaste informationen är den som dokumenteras i samband med de enskilda patientkontakterna.
– Information krävs för att upprätthålla sambanden mellan olika organisatoriska enheter, mellan individer i ett arbetslag. Informationen representerar kunskaper som ger personalen stöd i beslutsfattandet. Arbetets kvalitet höjs och kontinuiteten i arbetet över tiden stärks.
– Information är den resurs som gör att övriga resurser kan administreras till den palts där behovet finns, d.v.s. där kontakterna mellan vårdorganisation och patienter sker.
– Utveckling av informationstekniken är viktig för sjukvårdens framtida utveckling, som stöd i det dagliga arbetet och som redskap för verksamhetsanalys, planering och kunskapsutveckling.

Ett viktigt konstaterande var att en utveckling av ett vårdadministrativt system inte kan utesluta den dominerande informationskällan – JOURNALEN – utan snarare bör fokuseras kring denna.

Gråboprojektet gavs möjlighet att praktiskt testa utformningen av ett datorstött informationssystem med journalen i centrum. Det blev den problemorienterade journalen och ”Lerummodellens” vårdadministrativa system som fick ligga till grund för systemet. Men också basdata-projektet meddata för utvärdering av verksamheten byggdes in i informationssystemet.

Arbetarskyddsfondens utvecklingsprogram

Utvecklingsprogrammet – ett delprojekt inom Arbetarskyddsfonden – skulle under åren 1983-1987 bidra till att ny teknik togs i bruk på ett sätt som förbättrade arbetsmiljön och ledde till mera engagerade yrkesroller och innehållsrika arbetsuppgifter. Våren 1984 togs kontakter mellan Landstinget och Utvecklingsprogrammet för att utreda möjligheterna att ge stöd till Gråbo-projektet.
Efter analys av projektets mål och förutsättningar gjorde Utvecklingsprogrammet en bedömning som resulterad4e i att projektet fick 1,5 miljoner i stöd. Det redovisades flera skäl till valet att stödja Gråboprojektet.
För det första hade landstinget ett väl utvecklat systemkoncept för vårdadministration (PRIMPAS – primärvårdens patientadministrativa system – en förstudie, 1981se nedan; VAS-vårdadministrativ systemutveckling med Handlingsplan och Förslag till försöksverksamhet vid två basenheter, 1983 samt Utvärderingsrapport med förslag till val av standardsystem för försöksverksamhet vid två basenheter, januari 1984).
För det andra hade man för försöket valt en internationellt beprövad programvara (Co*Star, ett system som utvecklats för datorjournal redan i början av 1970-talet i USA).
För det tredje var försöksenheten en liten och välorganiserad vårdcentral. Därtill kom att personalen vid vårdcentralen hade lång erfarenhet av deltagande i framgångsrika utvecklingsprojekt. Sammantagen bedömdes projektet därigenom ha goda möjligheter att snabbt nå resultat.
Som kontaktman i Gråboförsöket utsågs Anders Wiberg, Arbetstagarkonsult.

En dator köps till en vårdcentral

Ett projektarbete 1984Ett projektarbete som Bengt Dahlin och Ulla Carlsson gjorde i en fem-poängskurs vid Institutionen för informationsbehandling, Göteborgs universitet. I rapporten beskrivs hur ett enskilt datorprojekt (Gråboprojektet) handläggs i ett landsting från start till beslut. Beträffande beslutsprocessen så konstaterades att den var mycket resurskrävande. Många utredningar föregick beslut. Många nivåer måste delta i beslutsprocessen. Vårdcentralens befattningshavare i allmänhet var mycket litet inblandade i processen. Först när beslut tagits av de centrala beslutsfattarna efter MBL-förhandlingar i olika skeden kunde utbildning och påverkan komma igång på basenhetsnivå.
En projektorganisation skapades med ledningsgrupper på alla nivåer. Den lokala gruppen på vårdcentralen hade representation från de olika yrkesgrupperna samt en mindre lokal ledningsgrupp med Leif Bäckman (Centralförvaltningen) Bengt Dahlin (vårdcentralen), Alf Gleerup (psykolog) och Anders Wiberg (Utvecklingsprogrammet och Arbetstagarkonsult - facket). Denna grupp kom också att utvärdera projektet och dokumentera det i fyra delrapporter.

Genomförande

Genomförandet av projektet följde följande 14 steg:
De första sju stegen syftade till att ge underlag för datorstödet.

1. Problemen i verksamheten identifierades och idéer til lösningar noterades
2. Idéer till olika projekt jämfördes och man bestämde vad man skulle satsa på
Efter detta steg beslutades hur arbetet skulle gå vidare
3. Verksamhetens arbetssätt kartlades speciellt dess problem. Prognos gjordes om framtiden.
4. Man ställde upp mål för det kommande systemet. Grova lösningar utvecklades och effekterna bedömdes.
Efter detta steg beslutades om preciserade direktiv.
5. Nya arbetsrutiner utformades. Utdata bestämdes. Användarna godkände föreslagna rutiner.
6. man jämförde vad olika system kunde erbjuda (och de var få) utifrån de krav på utdata man ställt.
7. Effekter av systemen bedömdes. Kalkyler gjordes. Olika alternativ jämfördes.
De fortsatta stegen gällde uppbyggnaden av systemkonceptet.
8. Den tekniska systemlösningen bestämdes.
Beslutspunkt – vilken teknisk lösning skall man välja.
9. Nya arbetsrutiner utformades i detalj. Installation, utbildning och omläggning av rutiner planerades.
10. Systemet som valts (Swede*Star) anpassades tekniskt till kravspecifikationerna. In- och utdata bestämdes definitivt.
11. Programmet testades
12. Systemet testades för att bedöma om det fungerade tillsammans med de nya rutinerna.
Beslutspunkt _ Beslut att systemet skulle införas och de förändringar av systemet som måste göras.
13. Swede*Star infördes
14. Systemet utvärderades och hela projektet bedöms
Dokumentation sammanställdes och publicerades.

I projektarbetet redovisades alla krav som ställdes inför införande av datorstöd på vårdcentralen. Kraven var välgrundade sett mot framtidens datasystem men det fanns inga system tillgängliga i början på 1980-talet som kunde uppfylla kraven. Det system som då kom närmast önskemålen var ett sedan 1970-talet utvecklat i USA för öppen vård – Co*Star. Det hade vidareutvecklats i Finland för öppenvården. Det där utvecklade systemet kallade man Fin*Star. Dessa system kom att ligga till grund för vår vidareutveckling mot de krav vi ställt. Systemet kom att kallas Swede*Star. Det utvecklades parallellt vid Gråbo och Kronans vårdcentral i Sundbyberg av en svensk firma. Personalrepresentanter vid vårdcentralerna gjorde studieresor till Finland och till USA för att sätta sig in i systemfunktionen, dess möjligheter och begränsningar. Det visade sig att begränsningarna sällan låg i utvecklingsmöjligheterna utan i brist på resurser till vidareutvecklingen enligt de önskemål användarna hade.

Swede*Star, Fin*Star, Co*Star och MUMPS

Swede*Star har sina rötter i USA (COSTAR) men vidareutvecklades av svenskt Medinfo Center AB (SMC).SMC togs över av Kommundata AB och senare av TietoEnator. I Norden fanns systemet som Fin*Star (Finland), Nor*Star (Norge) och Med*Star (Danmark).
Det amerikanska systemet COSTAR (COmputer Stored Ambulatory Record) var ett journalbaserat modulärt uppbyggt datasystem för medicinsk informationsbehandling, som fick stor spridning inom sjukvården i USA. Det fanns i mitten av 1980-talet mer än 100 installationer.
Systemet baserades på MUMPS (Massachusetts general hospital Utility Multi-Programming System) – ett programspråk särskilt konstruerat för administrativa tillämpningar inom medicinsk informationsbehandling. Förutom att det var ett generellt och standardiserat programspråk var det ett operativsystem med inbyggda databasfunktioner. Databasen byggdes upp på termer som sedan var möjliga att sammanställa genom en inbyggd generator. För utvecklingen av datorjournal var det perfekt och det fanns dessutom vid försökstiden inget bättre alternativ i världen. Utvecklingen av Gråbos datorsystem gick relativt snabbt och enkelt i MUMPS-miljö. Swede*Star var moduluppdelat och omfattade de flesta administrativa funktionerna vid en vårdcentral. De ursprungliga modulerna anpassades av SMC helt till våra svenska informationsrutiner.
Problemet blev att det efter utvecklingsarbetet inte ansågs användbart i landstingets fortsatta datorstödda informationsutveckling. Man valde ett enklare uppbyggt system (dokumentbaserat), som inte var uppbyggt på termer och begrepp och därför t.ex. inte gick att använda för utvärdering av verksamheten.

Krav på datorsystem och teknik

Ett övergripande viktigt krav var att program(verktyg) skulle utformas så att det blev ett stöd för vårdpersonalens arbete och att dialogen med systemet kunde påverkas av användarnas olika behov. Enkelhet i dialogen mellan personal och datorsystem vid registrering och sökning av data var viktig.
God systemergonomi måste eftersträvas både fysisk och psykisk.
Ett annat framsynt krav var att systemet borde vara modulärt uppbyggt (byggklossprincip).
Systemet borde inte heller vara fast knutet till leverantör av maskinutrustning.
Ett flertal krav ställdes dessutom, som sedermera kom att ingå i Spri.s än mer omfattande kravspecifikationer på datorsystem (se referenser). Ett som skulle visa sig inte kunna uppfyllas var kommunikationskrav mellan olika datorsystem. Det problemet kvarstod långt in på 2000-talet.

Bilden illustrerar frustrationen i förändringsarbetet.

Övergripande användarkrav

En grundbult i projektet var att användarnas krav skulle styra systemutvecklingen. Detta visade sig, som sagt, ge en hel del problem då kraven på systemet inte alltid kunde uppfyllas ibland p.g.a. teknikens brister oftast för att ”det kostade för mycket”.
En funktionsanpassad utbildning var viktig. Erfarenheterna blev att utbildning i ADB var mindre viktig. Att lära sig hur man arbetar i projekt och hur datorsystemet fungerade vid arbetsstationerna i vardagen var viktigast.
Arbetsmiljön, både fysisk och psykisk, var viktiga delar i projektet. Inte minst rekommendationer för terminalarbetsplatserna. Alf Gleerup och Anders Wiberg var nyckelfigurer i dessa diskussioner.
Bevarande av yrkeskunskaper och därmed också av manuella reservrutiner visade sig vara viktiga element. Inte minst då tekniken gick i kvav. Flera diskkraschar upplevde vi under resans gång med förlust av data och återgång för en tid till manuella rutiner. R/P-blanketten, som fanns i bakgrunden, var då bra att luta sig mot.
Personlig integritet var viktig. Var systemet ett verktyg för arbetsövervakning?
Information var en förstahandsuppgift både inom projektet, i primärvårdsområdet och i primärvårdsblocket men allra viktigast ut mot befolkningen.
Sekretessproblematiken var uppenbar och diskuterades under resans gång. Tillgängligheten till patientdata ansåg politikerna skulle begränsas och delas upp på de olika personalkategorierna. Så gjordes i viss utsträckning men teamarbetet fordrade att de flesta uppgifterna var tillgängliga för alla som var involverade i patientbesöket. Men vi var överens om att journaldata måste registreras enligt patientjournallagen och att sekretessen utåt var viktigare än inåt teamet. Följande bild ger en översikt över problematiken.

Effektgranskning, dokumentation

Utvärderingen av försöksverksamheten gjordes fortlöpande under hela projekttiden och omfattade effektgranskningsarbeten både av utvecklingsarbetet och av slutresultatet.
Genom en bred utvärdering ville man granska, analysera och beskriva möjligheterna att göra ett bra manuellt vårdadministrativt system än mer effektivt med datorstöd. Effektgranskningen skulle försöka klargöra sambanden mellan valt system/teknik, hur förändringarna införs i verksamheten, utveckling av kunnandet hos personalen och de effekter som man ville få ut d.v.s. journalen som styrinstrument för verksamheten.
Projektets genomförande och resultat finns beskrivna i ett flertal rapporter och artiklar som återfinns i referenslistan. Erfarenheterna kan kort sammanfattas i att

– Datorinförande måste ske stegvis för att så småningom inlemmas i och förstärka det kontinuerliga förändringsarbete som ständigt skall pågå i en verksamhet.
– Målet för den administrativa utvecklingen med hjälp av ADB måste vara

o Ökad medicinsk kvalitet
o Bättre service till patienten
o Effektiv resursanvändning
o Bättre förebyggande vård

– Basenhetens behov skall vara utgångspunkt för informationsstödet.
– Informationsstöd (kunskapsstöd)skall byggas så att det kontinuerligt främjar personalens kompetens
– Journalinformationen utgör den viktigaste informationskällan därför att det är en dokumentation av vårdens kärnverksamhet.
– Verksamhetsutveckling åstadkommes genom effektivt utnyttjande av information för

o Uppföljning
o Kvalitetssäkring
o Forskning och utveckling
o Förebyggande vård

– Ledningen måste vara medveten om vårdinformationens och informationssystemets betydelse för verksamheten dels för det direkta vardagliga vårdarbetet, dels för planering, utvärdering och utveckling av vårda arbetet.
– Det måste finnas ett positivt utvecklingsklimat i hela organisationen vilket innebär

o Stöd och förankring i organisationens ledning
o Gemensam grundläggande målsättning, policy och strategi
o Reglerad ansvars- och befogenhetsfördelning avseende resurspåverkande beslut.

– En stabil stödorganisation måste finnas för bl.a. systemutveckling, upphandling, projektledning, metodutveckling, systemförvaltning, utbildning, service m.m.
– Landstinget måste tillhandahålla ett genomtänkt koncept vad gäller systemstruktur, datorkommunikation, maskin- och programvaror.

Delrapporteringen

Här följer en kort resumé av en del av de rapporter som skrevs,

Delrapport 1; Gråbo vårdcentral – status 1985
Rapporten beskriver verksamheten vid Gråbo vårdcentral före den omfattande datoriseringen. Bl. a. ger den arbetsbeskrivningar per yrkesgrupp som gjordes genom mätningar och gruppdiskussioner. Arbetsflöden beskrivs. Enkäter till befolkning och patienter liksom till intressenter (politiker, tjänstemän, fack) redovisas. Kartläggningen skulle ligga till grund för utvärderingen av effekterna av datorstödet.

Delrapport 2; Administrativ utveckling – en processbeskrivning 1987
Processen i utvecklingsarbetet gav en del mycket värdefull erfarenhet bl. a. :

1. Använd negativa erfarenheter konstruktivt. T. ex. tidigare centralstyrda försök tilldatorisering i landstinget (PABAS). Resultat av detta försök var att man inte litade på datorsystemet utan parallellt förde manuella rytiner.
2. Nätverk ger kunskap och legitimitet. Kontakter med omvärlden är viktig. Studiebesök skapade kontakter och gav impulser till utveckling av det egna arbetet.
3. Eget utredningsarbete ger beställarkompetens. Beställarkompetens är nödvändigt för att lyckas med utvecklingsarbete.
4. Byråkratisk olydnad behövs (ibland).
5. Eldsjälar skapar utvecklingsmöjligheter och är en viktig drivkraft.
6. Gör verksamhetens mål aktiva.
7. Verksamhetsutveckling en del i vardagsarbetet. Användarnas kunskaper måste respekteras.
8. Organisationsförändringar i vården är svårt. Individuella mål, verksamhetsmål och arbetsmiljöfrågor strävar ofta åt olika håll.
9. Låt facket var med.
10. Förändringsprocesser måste få ta tid.
11. Viktigt med flexibla system och en fungerande stödorganisation. Ett verktyg som datorjournalen, som griper djupt in i verksamheten, måste ha möjlighet att förändras tillsammans med verksamheten. Det är nödvändigt att ha ett flexibelt datorsystem.

Ett av målen var en kunskapsutvecklande organisation. Det vårdadministrativa systemet med den problemorienterade journaldatabasen var grunden för ett ständigt utvecklingsarbete. Personalen skulle fortsättningsvis med enkla medel kunna skaffa sig kunskap om det interna arbetet och upptagningsområdets hälsotillstånd genom att göra statistiska sammanställningar. Vi hade ett styrinstrument för verksamheten. Att genomföra detta visade sig ej möjligt (av flera skäl vid Gråbo vårdcentral. Däremot gjordes stora insatser på området på Kronans vårdcentral i Sundbyberg. Bl. a resulterade studierna av vårddata vid vårdcentralen i en doktorsavhandling (Rolf Linnarsson, se referenser).

Delrapport 3; Effektgranskning 1988
I rapporten beskrivs effekterna av det ADB-baserade informationssystemet ur patientens, personalens och verksamhetens perspektiv.
Patienten upplevelser var positiva. Bl.a. kände man sig inte hotad integritets eller sekretessmässigt.
Personalens upplevelser var blandade. Vårdplaneringen underlättades. Det var tidsvinster i att slippa leta efter en pappersjournal. Den fanns alltid på arbetsplatsen. Datorsystemet innehöll många funktioner som ofta behövdes samtidigt t. ex. vid telefonkontakt. Det kändes tidsödande att vandra runt i de olika delrutinerna i systemet. En av biträdena kunde inte klara de nya rutinerna och fick förflyttning till annan vårdcentral.
Läkarsekreterarna var odelat mest positiva över datorsystemet och datorjournalen. Det ökade ansvaret för informationssysystemet ökade arbetsvärdet och status bland övrig personal. Man kände sig plötsligt vara en av de viktigaste personalkategorierna på vårdcentralen.
Om datorjournalen var åsikterna delade. Man saknade blädderbarheten i pappersjournalen. Journalinformationen ansågs av många som oöverskådlig, svårsökt – som i en ”svart låda”. Det var svårt att lära sig alla de sökmöjligheter av information som dock fanns. Läkarna fick lägga om sin användning av journalen vid patientbesöket. Journalen borde läsas in strax före konsultationen. En del läkare ansåg att detta innebar en kvalitetshöjning då bläddrandet i en journal vid patientsamtalet är kontaktbrytande.

Sammanfattningsvis:
Personalens arbetsrutiner och arbetsinnehåll förändrades i omfattande utsträckning. De flesta upplevde datoriseringen som en kompetenshöjning och att den gav status i arbetet. De patientadministrativa funktionerna gav sammantaget bättre service. Informationsstödet bidrog inte till högre vårdkvalitet. Datorjournalen upplevdes ge sämre helhetsbild av patienten än den tidigare pappersbaserade problemorienterade journalen. ”Blädderbarheten” saknade många läkare.
För verksamheten innebär datoriseringen inga ekonomiska eller personella vinster. Datorjournalen innebar en rationellare journalhantering. Den löpande vårdplaneringen underlättades av datoriseringen. Arbetsmiljöproblem uppstod men kunde lösas.
Rapportens slutord:

”Gråbos vårdinformationssystem har lagt grunden för en mycket intressant vidareutveckling. Den korta tid systemet var i drift före utvärderingen gav en insikt om datorjournalens och datorstödets framtida möjligheter”.

Delrapport 4; ADB i primärvården – rekommendationer 1989.
I rapporten analyseras och sammanfattas erfarenheterna från försöksverksamheten vad gällde administrativ utveckling med hjälp av ADB, journalens funktioner och datorn, datorer – en primär eller sekundär fråga för primärvården,
Man pekar på ekonomiska och kvalitetsmässiga skäl för en datorisering av patientjournalen som

o En väl utvecklad datorjournal ger ekonomiska vinster (tillgänglighet och läs-, skrivbarhet).
o Läkemedelsförskrivningar underlättas och kvaliteten höjs.
o Kvaliteten i vården kan höjas genom varnings- och beslutsstödfunktioner i datorjournalen. Rolf Linnarssons arbeten.
o Kvalitetssäkringsarbete för verksamheten kan göras. Medicinsk datainsamling kan göras vid källan och inte i parallella system.
o Man kan sätta pris på vad man gör i sjukvården (DRG och AVG). Krister Edeland vid Lerums utvecklingsenhet sysslade med sådan utveckling.

Man sammanfattade med att datorjournalen rönt svalt intresse i vården p.g.a. datortekniken i Sverige inte utvecklats för vårdarbete. Man har mest tagit hänsyn till teknik- och kontorsmiljöer. 1988 fanns ingen datorjournal som uppfyllde de krav man kunde ställa på en optimalt fungerande sådan.

Datagrundjournal. Spri rapport 282, 1990

Detta är en sammanfattande rapport av Gråboförsöket. Rapporten beskriver 1970- 0ch 80-talens administrativa utvecklingsarbete i landet, Gråboprojektets filosofi och de olika faserna i en datorisering av basenhetens informationssystem. Konsekvenserna för verksamheten av datorstöd belyses. Rapporten avslutas med att beskriva tendenser i utvecklingen och en framtidsvision.